Lillan på besök

Hade brorsdottern på besök idag. Mötte henne och hennes resesällskap vid Slussen, och vinkade av de vuxna. Lillan och jag började knega upp för backarna till min gata, via mataffären. Under hela vägen satt hon i sin vagn och höll mig uppdaterad om vad som hände omkring oss.

Den lilla handen i den rosa fingervanten pekade ivrigt än hit, än dit. "Båt, bil, buss, cykel - måååånga cyklar, hauvva (=hund), bebis, farbror, rosk (=skräp)" Och så höll vi på. Ända tills vi kom in genom dörrarna till Hemköp. Då blev tösen tyst i en hel minut och sedan kläckte hon ur sig ett andäktigt "Maaaat". Därefter insåg hon att det var väldig oordning i min mataffär som jag tycker är perfekt. Alla hyllor skulle undersökas, och de flesta fick sin dom. "Kull" sa hon om saftflaskorna och lyfte upp de omkull fallna flaskorna. "Opp" sa hon om rispåsarna och lyfte dem högre upp. "Hänga" var vad godispåsarna skulle göra. Och så höll vi på. Ber att få påpeka att Hemköp är i två våningar, och jag måste handla varor från bägge. "Ölor" utbrast hon förtjust och sprang fram och klappade ölburkarna. "Måååånga ölor!" ropade hon och klappade lika glatt om läskburkarna. Jag måste ta ett allvarligt samtal med föräldrarna.

Efter att ha inhandlat allt vi behövde fortsatte vi färden upp för backarna och kom hem till mig. Medan Lillan undersökte lägenheten och allt som fanns inom räckhåll fixade jag lunch åt oss. Min nyfunna stolhet över mina kulinariska talanger fick sig en törn då couscousen, majsen, paprikan och ärterna var allt som dög. Kycklingen petade hon lite misstänksamt på och sade "Nä, bort".

Efter att vi ätit oss mätta på allt utom då den stackars ratade fågeln, var det dags för att läsa lite och försöka övertyga lillan att det var sovdags. Efter att alla nallarna, blommorna och andra tänkbara föremål hade gåtts igenom, och konstaterat att de sov, kunde även vi ta vår middaslur. Lillans resesällskap dök upp på en snabbvisit, och så plötsligt var det dags att följa sällskapet ner till Finlandsfärjan och vinka av dem.

Och nu får jag börja försöka lokalisera alla mina försvunna nallar och ljus. Hur kan en liten människa flytta omkring på så många föremål på så kort tid? Obegripligt.