Lösningen på problemet som jag inte visste jag hade

Har idag lagt pussel med M, en tjej på nästan 7 år. Medan vi pusslade diskuterade vi livets stora frågor. Även några små. M vars modersmål inte är svenska, ansåg att orden hästhov och dvärg var väldigt roliga. När jag sade "på låtsas" utbröt ett vilt fniss "det heter ju på låssas". Okej, jag kan medge att det låter roligt när man säger det snabbt och det låter som "plåtsas".

Min oförmåga att svara på den enkla frågan - "Vem tycker du är finast i heeela världen"möttes av en stunds tystnad. Därefter avancerade M vidare i utfrågning av mig och mitt liv.

M: - Vem bor du med i din lägenhet?
J: - Ingen, där bor bara jag.
M: - Bor du helt ensam i lägenheten?
J: - Mmmm, jag bor där ensam.
Vi lägger pussel under tystnad en stund. Jag sneglar på M, och väntar på att hennes hjärna som uppenbarligen går för högtryck ska arbeta klart.
M: - Du borde hämta en baby åt dig.
J: - Hämta en baby? Varifrån då? säger jag förvånat.
M: - Jaa, eller låna en.
J: - Sitta barnvakt åt babyn menar du? säger jag och väntar med spänning på fortsättningen.
M: - Eller föda en. Då behöver man inte lämna tillbaka den. Då skulle du ha en riktigt egen baby, och inte vara ensam längre.
Jag medger att det har hon förstås rätt i.
M: - Mamma tycker jag är finast i hela världen. Då skulle du också tycka babyn var finast i hela världen.
Varefter vi fortsatte lägga pussel, och leta efter biten med kaninens svans.