*gäsp*
Jag sitter i soffan och nickar. Halvsover. Ögonlocken är tunga som bly och hornhinnan är full med grus. Gäspningarna gör så det knakar i mina käkleder.
Jag fattar inte varför jag är kvar här. Varför lägger jag mig inte?
En liten inblick i det som jag kallar mitt liv.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home