Ute pa aventyr

Sitter vid en dator pa vart hotell i Bocas del Toro. Dag 4 pa en resa som an sa lange har varit allt annat en trakig. Om man bortser fran flygresan da alltsa. Som vanligt hander och sker det nar jag ar ute och far. So far har jag inte sett en frisk dag, sa det Marika sa om ett eller tva dopp i havet om dagen har inte precis slagit in an.

Resan Stockholm - New York - Panama City gick bra. Forutom att jag kom fram till att de sista dagarnas konstiga kansla var en urinvagsinfektion som drog igang. Smart flicka som jag ar sa hade jag mediciner med mig, och inte nog med det, de var i handbagaget. Sa det var bara att borja proppa i sig piller.

I Panama City vantade vi en stund pa Anna som kom med ett senare plan, och det blev stora kramkalaset dar. Den forbestallda taxin vantade pa oss, och allt flot pa bra. Chaufforen langade upp alla vaskorna pa taket, pa en takstallning med en liten kant. Nar vi susade ivag langs den gropiga motorvagen till stan satt vi och skamtade om att tank om nagon vaska trillar av. Gissa vad vi upptackte nar vi kom fram till hotellet och lastade av alla vaskorna? Jo, Malins vaska saknades. Aven en venezuleansk herreman saknade sin kappsack. Sa det var bara att hoppa in i bilen igen och ge sig ut pa jakt efter de forsvunna vaskorna. Vi stannade till vid vagtullarna och fragade om de hade hort om upphittade vaskor, och efter lite letande sa blev vi uppringda med beskedet om att vaskorna var hittade. Bagge tva visade sig vara trasiga, och sakna lite innehall. Men ingenting oersattligt hade forsvunnit for Malins del.
Tillbaka pa hotellet var vi kl 2 lokaltid, vilket var kl 8 svensk tid. Vilket i sin tur betydde att vi varit pa resande fot i 26 timmar. Behover jag namna att det var himelskt att krypa ner i sangen?