Where lost is found

Ett par glasögon är glömda på ett tåg. Det kan ta flera dagar innan de kommer in till SJ:s (motsv. VR i Finland) hittegodsavdelning. Men för att man inte ska behöva springa till centralen och fråga efter dem hela tiden kan man kolla på internet på http://www.missingx.com/.

Detta är en underhållande sida, man kan se vad som är glömt på flyg eller tåg. Under de tre senaste månaderna är bl.a. 3 st rullstolar kvarglömda, 58 barnvagnar, 431 st pass av varierande nationalitet och 1 st löständer.

Men de kvarglömda glasögonen har inte i alla falll ännu dykt upp i listan.

Tv

I ett par veckors tid har jag varit hänvisad till tv-kanalerna 1, 2 och 4. Så mycket konstiga dokumentärer, sport och nyheter har jag inte sett i hela mitt liv som under dessa dagar. Igår anlände min nya lilla mojäng, digitalboxen, och blev inkopplad som den ska. Jag har mera tv-kanaler än någonsin förr. Fick ett gäng som egentligen inte hör till bas-paketet, antagligen för att jag ska bli beroende och gradera upp mig. Jag borde sitta i extas och zappa mellan alla kanaler. Men vad har jag gjort de två senaste kvällarna? Jo. Igår var jag social, och det lilla jag tittade på tv var på kanal 1, 2 och 4. Och idag - idag har jag suttit med näsan i en bok hela kvällen.

There's no escape

Trodde jag kunde fly undan Hammarby-fansen i och med flytten. Men nej. Så fort jag under denna kväll stuckit ut huvudet eller dristat mig att öppna ett fönster eller balkongdörren så har ropen skallat mellan husen. Heja heja heja Hammarby HAMMARBYYYY!

Kanske jag borde ha kollat hur nära närmsta fotbollstadion var före jag bestämde mig för ny adress?

Värt plågan?

Jag var så sugen på kaffe idag så jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Till slut vid kl 16 kokade jag mig en kopp. Det var så gott, satt och smuttade i mig allt och njöt i fulla drag. Himmelskt alltså.

Sedan dess har jag fått dras med konsekvenserna. Ständigt illamående, som blossar upp så fort jag äter något. Vatten och knäckebröd utan pålägg är det enda som jag kan få i mig i små mängder i taget. Min tröst just nu är vetskapen om att jag kommer att må bra i morgon igen, samt minnesbilden av det goda kaffet.

kaos

Jag försöker skapa ordning i kaoset, men det går sådär. Det är mycket andra saker som distraherar mig. Vänner som vill fika, mannen som vill ha sällskap, solen som skiner där ute och - imorgon Vaxholm. Men som jag sagt tidigare, kaoset springer ingenstans. Det finns garanterat här och väntar på mig när jag kommer hem.