Two down, one to go

Denna tid på året gillar jag inte. Jag är världens vimsigaste när det gäller datum. Datum som till exempel födelsedagar. November brukar inte vara min favoritmånad just på grund av detta. Inte nog med att båda mina föräldrar fyller år denna månad, det är fars dag också.

Stackars mamma brukar vara värst utsatt eftersom hennes födelsedag vanligtvis är den första i denna minnestriologi. Men inte detta år. I år var farsdag först.

Så långt har jag klarat mig galant. På farsdagen ringde jag min far, och dagen därpå var det dags att gratta mamma. Det var nära att jag missade henne, jag var helt övertygad att hon fyllde år på tisdagen. Idag alltså. Men det var igår. Och jag ringde. Nu är det bara pappas födelsedag kvar. Vi får allt se om jag klarar av att kommer ihåg den också.