Diagnos: Speciell

Var till reumatolog idag. Hade lust att hoppa över det. Tänkte att det blir ännu en läkare som skickar iväg mig på ännu flera blodprov och röntgenbilder bara för att konstatera att han inte vet varför det värker. Och sedan skickar han iväg mig till en annan läkare.

Men jag gick. Var supertidig, eftersom jag kunde smita från jobbet mycket smidigare än jag trott. Min normala halvtimmes marginal för att smita från jobbet var denna gång väldigt överdriven. För första gången i mitt liv fick jag gå in till läkaren 15 minuter FÖRE min bokade tid. Tänka sig att sådant händer. En ung, smal flicka kom och ropade in mig. Jag tittade lite misstroget på henne, var detta min specialistläkare? Hon är ju yngre än jag! Det visade sig att hon var läkarstuderande. Hon fick göra anteckningar och lyssna på mitt hjärta.

Den gråhårige äldre mannen var min specialist. Tillräckligt gammal för att se ut som en specialist, men inte så gammal att han skulle se dement ut.
- Så Kicki, du är här för att tala om dina leder. Vad är det för fel på dem då?
Detta var den inledande frågan. Sedan satte han igång som en kulspruta. Fråga efter fråga efter fråga. Han tittade på mig som en nyfiken ekorre och smattrade på som en hysterisk and. När värker det? Är det värre vid regn? Är det värre på vintern? När på vintern? Var värker det? Beskriv värken. Värker det mera på kväll eller morgon? Både vid vila och ansträngning? Värre då du är förkyld?

När jag svarat på allt så gott jag kunde fick jag order om att klä av mig allt utom underkläderna för han ville titta på min hud och mina leder. Snuskhummer tänkte jag. Varför vill du se bar hud va?

Jag klädde lydigt av mig och satte mig på britsen där han visade. Jag ska känna lite på lederna, sa han och grabbade tag i min fot och började böja på tår och vrist.
Herregud! utbrast han. Vid mitt fniss såg han lätt generad ut . Förlåt, menade inte det så. Men du är verkligen överböjlig. Jag försäkrade honom om att jag är van med dylika kommentarer från läkare, så det var helt lugnt. Sedan började han räkna poäng.
Tårna böjer sig i 90 graders vinkel uppåt 1 poäng, knän mer än 15 grader åt fel håll 1 poäng, fingrar minst 90 grader uppåt 1 poäng, tumme mot handled 1 poäng, armbåge 15 graders överböjning 1 poäng... Jag fick fulla poäng i det testet. Tjejen med anteckningsblocket tittade nyfiket på mig. Jag fick ställa mig upp, och fick order att böja mig framåt med raka ben och röra i golvet med handflatorna om jag kunde. När jag böjde mig ner som en fällkniv hörde jag hur tjejen förvånat drog efter andan. Kan inte alla göra så, undrar jag nu.
En sak kunde jag inte göra. Jag kunde inte föra min högra arm runt över magen, vidare till ryggen och sedan röra vid min högra sida den vägen. Jag kommer bara till ryggraden. Men det var tydligen väldigt bra att jag inte kunde göra det.

Sedan var det slut på undersökningen. Och orsaken till min värk är mina överböjliga leder. Så jag fick lite gamla tips om vad jag ska göra och lite nya. Så nu är det bara att sätta igång att träna och undvika ytterlägen. Inte ta i för mycket.

Min hud såg för övrigt bra ut. Någon ledsjukdom har som symptom förändringar i huden. Därför han ville se den. Glad att jag gick, han var bra. Gav mig svar på frågor, gav mig en diagnos. Ville inte skicka mig till vidare tester, han hade två A4 ark med mina provresultat från tidigare, han tyckte de räckte mer än väl.

Och jag är speciell. Det finns folk som är mera överböjliga än jag är, men de är få. De som är så överböjliga som jag är inte heller många. Så, sammanfattningsvis - Diagnos: Speciell. Fast det visste vi ju alla redan.