Eau de Maman

Testar en ny doft idag, vi kan kalla det Eau de Maman. Vill man använda ett mera jordnära namn på doften kan vi även kalla den babyspyor. Alldeles riktigt, har haft babybesök idag.

Min gudson, hans lillebror och deras föräldrar är på besök i Sverige nu. Och snälla som de är kom de över på fika idag. Det var superkul att se dem igen. Fast gudsonen hade missat sin middagslur idag, så han var vaken i 2 minuter, och sedan somnade han i pappas famn. Så honom såg jag inte mera av än en blond kalufs. Lillebror däremot som jag mest sett sovande de få gånger jag hunnit se honom under hans korta liv var världens energiknippe. Han studsade, gurglade, viftade, sparkade och log förnöjt under hela besöket. Han åt lite grann, och passade sedan på att tömma lite maginnehåll över mig. Så nu doftar jag som mammor brukar göra.

Tänkte byta tröja så fort de gått, men kom på att jag faktiskt gillar den här doften. Så jag tänker allt gå omkring och dofta så här resten av kvällen.

Betalning i natura

Brukar försöka låta bli att utbyta pengar då jag utnyttjar mina vänner och bekanta för olika uppdrag. Följer helst mottot Tjänster och gentjänster. Eller betalning i natura. Fixar man min hatthylla får man middag. Fixar man min datorn kan jag sy upp byxor. Kör man mig till Ikea och hjälper till att bära mina uppköp då jag powershoppar ljus kan jag sy gardiner.

Hade min lägenhet utlånad i helgen. Fick betalning i natura. - "Lämnade en påse med några tandborstar", sa nattgästen. Några??? Efter en snabb inventering kan jag konstatera att jag inte behöver köpa tandborstar på de närmaste två åren. Detta var nog den konstigaste, och roligaste, betalning jag någonsin fått.

Krav på utseende

Nu börjar den goda Malin ställa krav. A får inte äta middag iklädd mjukisbyxor, utan måste ha jeans. Jag får inte äta osminkad, men det är tydligen helt ok att komma iklädd rosa nattlinne med små små lamm på... Världen är rätt lustig ibland! Och nu är det matdax! Gotta go put on some make up!

Party?

Är tillbaka i Sverige efter mitt Tysklandsbesök. Åkte direkt till Eskilstuna där mina vänner, en bowlingbana och en kinarestaurang väntade.

Idag, lördag, är vi på väg ut och festa. Klockan är 22:07 just nu, och tjejerna har börjat fixa middag. Jag är iklädd nattlinne, och de övriga t-shirt och mjukisbyxor. Drinkarna vi dricker för tankarna till tonårsfylla. Smakar mest sprit, eftersom vi snålar på blandanvattnet (eller virket som man säger i detta land). De borde börja göra effekt snart, i form av förvirrade tankar och ohejdbara fniss-attacker. Än så länge är det mest problem med rättstavningen. Och linserna torkar i ögonen så jag sitter och blinkar som en uggla.

Så dagens fråga är: kommer vi någonsin iväg till Harrys, eller kommer vi att sitta inne och fnissa och spela sällskapsspel hela natten?

Så som i himmelen

Såg filmen Så som i himmelen igen. För säkerhets skull. För att kontrollera om det var vin, öl och trötthet som orsakade det förra gången. Nu var jag pigg och 100 % nykter.

Knäppte på tv:n, laddade dvd:n och tryckte på play. Tittade på filmen från början till slut. När sluttexterna började rulla var min reaktion "jaha". Igen. Jag är ledsen, alla Så som i himmelen-fans. Jag är ledsen, alla kritiker som hyllat filmen. Jag är ledsen, men filmen lämnar mig faktiskt rätt oberörd. Tycker till och med att den stundvis är snudd på tråkig.

Men Helen Sjöholm och Gabriellas sång. Den funkar alla gånger. Närhelst jag sitter ner och lyssnar på den sången får jag ståpäls. Tårar i ögonen. Hjärtklappning. Den sången tog mig med storm före jag såg filmen, och jag älskar sången fortfarande. Trots att jag sett filmen.

Sex

En kompis sov över. När det var sovdags och vi krupit ner i var sin säng spinner jag vidare på diskussionen som blev på hälft tidigare.

- Du, är det okej med sex? hojtar jag till vännen som sover i vardagsrummet.
- Jag antar du talar om klockslag för väckning nu, får jag till svar.

Jag är rädd för att någon dag kommer min oförmåga att tänka först och tala sedan att ställa till med verkliga bekymmer för mig.

Rikedom runt hörnet

Fick en inbjudan på mailen:

Under kvällen får du träffa flera av våra medarbetare som berättar om fördelarna med att fondspara via en försäkring. Du kommer även att få en presentation om våra modellportföljer.
Föredragen avrundas med tilltugg och dryck.

Vi vill bjuda in dig till denna kväll och erbjuder dig även att ta med en vän som kan tänkas vara intresserad av att veta mer om sparande.

Tänkte gå på träffen. Om inte annat för att "tilltugg och dryck" lockar. Sedan ska jag göra kloka investeringar och fördubbla mitt kapital på nolltid, flytta till St Tropez och skaffa mig en solbränna och en toyboy.

Vill någon vara vännen som jag får bjuda med? 27 oktober måste anmälan vara inne.

Karlstad i bilder

På fredag kväll hoppade vi in i den lånta bilen och styrde nosen mot Karlstad. Vi fick njuta av en verkligt vacker och spektakulär solnedgång, som tyvärr inte alls blir gjord rättvisa på bild. Dagens fråga: Vilken färg har bilen?

Under bilfärden passade vi på att njuta av utsikten... Det där med att utforska landet och att starta på kvällen var kanske inte en så jättestrålande idé trots allt. Skyller på alla hurtbullar som inte kunde tänka sig att missa ett gympass.

Birgittas B&B, vårt hem i två nätter.

Vårt sovrum. Kan det bli mysigare? På bilden syns inte vårt lilla "kök" eller hallen med skrivhörnan.


En av många vackra detaljer i huset.


Karlstad - Sveriges soligaste stad... Ett obestridligt faktum är att det måste vara en av de vackraste i landet.


I Karlstad kan man - förutom att titta på sevärdheter och gå på föreläsning - även läsa den ledande finlandssvenska dagstidningen Hufvudstadsbladet. Förvisso torsdagens tidning, men det är ju liksom ingen fara att jag skulle ha läst den innan.


Förutom litterära upplevelser så bjuder staden även på spektakulär natur. Hammarös sydspets är definitivt värt ett besök. Förutom den söta fyren som är fastsurrad i berget (titta noga så ser ni vajrarna från fyrtornet) så fick solnedgången vid stranden även mig att glömma bort att jag skulle huttra i kylan. Om ni undrar vad den lilla pricken vid horisonten till vänster i bilden är så är det en människa i en roddbåt.



Jag lärde mig att vildvin inte alltid behöver växa längs väggar, det är ack så vackert även då det kryper längs en stenmur.


Men det där med soligaste stan är väl ändå att ta i? Men står för tidigare åsikt, oerhört vackert.


Sveriges längsta stenbro. Som ni ser är den så lång att man inte ser var den slutar.

Söndag och dags för hemfärd. Kloka av fredagens misstag startar vi i tid för att kunna njuta av de svenska landskapen. Yeah, right.


När vi var halvvägs till Örebro fick vi njuta av solen igen. I Örebro såg vi slottet, där vildvinet växte på det traditionella sättet. I mina ögon det rätta sättet. Slottet är alltså byggnaden bakom vårt undersköna kycklinggula fortskaffningsmedel.

Örebro var också vackert. Jag känner mig bortskämd. Tillbringade en helg i en gott sällskap och var bara omgiven av vackra saker och vackra vyer. Helgen sammanfattad i en mening: Det var så vackert, så fint!

Mission: Lär känna Sverige

Åkte till Karlstad och Örebro i helgen. Med målet att lära känna detta avlånga land lite mera. En oerhört lyckad resa. På fredag kväll bar det av i lånad bil, och på söndag var vi hemma igen. Övernattning skedde på Birgittas Bed & Breakfast, ett ställe jag varmt kan rekommendera.

Tanken var att jag skulle lägga in ett gäng bilder här ikväll, men blogger vägrar samarbeta på den fronten. Jag hoppas ni kan ge er till tåls ett tag till, gör ett nytt försök imorgon.

Komplimang

På fredag var jag riktigt riktigt sliten. Kände mig som något katten släpat in för två veckor sedan. Trött, hålögd... Ja ni vet. En sådan dag då man kunde skrämma zombier.

Lite semistressad gick jag från jobbet, släpandes på ett antal väskor. Damen var ju på väg ut på Sverige-utforskningsäventyr. Gick ner till Liljeholmens tunnelbanestation för att ta mig till centralen och tåg vidare till Eskilstuna. För att åka tunnelbana behöver man som bekant biljett. Undertecknad sysslar ju inte med sådana saker som att planka. Eftersom jag hade fått lön, kände jag mig rik och tänkte att nu slår vi på stort och köper ett häfte med 10 biljetter à 18 kr = 180 kr totalt. Sparar 20 kr på det sättet.

Så, jag närmar mig spärrvaktens bås med raska steg, halar fram 200 kr ur plånboken och sticker in dom till grabben och ber om ett häfte. Han ger mig 20 kr i växel och gör sig beredd att stämpla en biljett, en av de lösa man får när man bara vill ha en. Han hejdar sig mitt i rörelsen och tittar lite förvirrat på mig.
- Vad ville du ha och vad gav du mig? frågar han mig.
- Ett häfte, 200 kr och du gav rätt växel tillbaka, svarar jag rappt och sneglar mot tavlan som upplyser mig om att nästa tunnelbanetåg går om två minuter.
Grabben fyrar av ett bländande vitt leende, stämplar en biljett i mitt häfte och ger det mig med kommentaren:
- Det är din skönhet, den gör mig helt förvirrad! Ha en trevlig helg!
Jag hann både med tunnelbanan och tåget till Eskilstuna. Men mera om det en annan dag.

Tjuvlyssnat

Solna centrum, T-banestationen efter Brasilien - Ecuador matchen

- Pappa, varför hoppar dom över spärrarna? (Horder av tonåringar skuttade graciöst över spärrarna i en obeskrivlig trängsel)
- Tja, dom är väl trötta eftersom det är så sent och har bråttom hem och sova.
- Pappa? FÅR man hoppa över då?
- Nej det får man inte göra.
En kort tystnad följer.
- Men pappa, varför säger inte poliserna och vakterna till då? Dom bara står ju där!

Pappan tittar förvirrat på poliserna och vakterna som står uppradade en bit bort, och sedan på sonen. Sedan gör han en undanglidande manöver och börjar tala om något annat.

Stackars pappan, kan inte vara lätt att vara förälder alla gånger och försöka komma på något fint svar.

synd

Det är synd att det finns/har funnits så stora talanger här i världen som bara har låtit sin begåvning bli förstörd. Tänker nu på såna underbara röster som Elvis och Whitney Huston. Det finns naturligtvis många andra liknande fall.

Sammanhängande?

Och sedan kan jag inte hjälpa att jag funderar om mina inlägg överhuvudtaget är sammanhängande. För dom blir aldrig som jag tänkt mig. Jag börjar på ett sätt och slutar på ett annat och så sitter jag där och funderar vart den röda tråden tog vägen.

Rosa bubblor

Mannen min har varit väldigt aktiv på att hålla kontakt på sistone. Och jag kan inte bestämma mig om jag vill veta exakt vad som händer, eller om jag vill att han ska upprätthålla en censurerad rosenskimrande illusion mot mig. Ni vet, rökridåer och rosa bubblor.

Jag har lät mig leva med faktumet att han antagligen dör pga blödande magsår eller hjärtinfarkt. Jag kan smälta orkaner, stormar, klättra högt upp utan skyddsnät och vada omkring i olja. Risken att han blåser överbord eller skeppet sjunker är väl lika stor som att jag blir påkörd av en buss.

Men för ett par dagar sen fick jag ett mail där han berättar att marinbasen där "hans" båt är dockad blev utsatt för ett bombhot från en terroristgrupp. Totalt kaos och stor jakt på bomber. Visade sig vara falskt alarm och allt är igen frid och fröjd. Men nu ska jag då behöva oroa mig för att han blir sprängd i bitar?

Jag tycker inte om terrorister. Så länge dom bombar varandra någonstans långt borta är det väl okej. Men när de börjar bombhota min man, då... Då är de för nära. Då är terroristerna helt plötsligt på riktigt.

Men jag har haft svårt att bestämma mig för hur jag vill ha det. Jag blir arg om jag får höra att han inte berättat något i stil med detta. Jag vill veta att han varit tillfälligt blind på ena ögat. Jag vill veta när han har ont i magen eller knät. Samtidigt blir arg när han berättar och jag blir orolig. Efter mycket funderande har jag kommit fram till att det är bättre att veta. Men jag saknar min rosa bubbla.

Aktivt liv

Jag lever ett aktivt liv nu känns det som. I helgen hade jag besök av både särbo och bror. Dessutom var en vän med fru på middag på lördagen.

På måndagen shoppade jag. Vad annars skulle man göra om man är helt utan pengar? Man går naturligtvis och spenderar nästan 300 kr på cd-skivor. Med det oerhört upphetsande namnet "Fala Brasil". Sedan får man i flera timmar lyssna på röster som säger "Bom dia, senhor Marcos. Como vai?" och snällt upprepa vad rösten sagt. Hoppas det är värt pengarna och att jag lär mig säga são på rätt sätt.

Igår, tisdag, var det dags för fotbollen. Brasilien - Ecuador. Sändes även på tv. Syntes jag? 2-1 var slutresultatet, och jag måste till min fasa erkänna att jag njöt av det. Trots att det var i svalaste laget. Tänker inte referera hela matchen eftersom Aftonbladet har gjort det så mycket bättre.

Imorgon blir det av att äta middag med B och sedan packa väskan så jag är redo för helgens äventyr i Karlstad. Så mina vänner, det blir kanske fortsättningsvis lite tunnsått med bloggar här. Försök stå ut.

Löneförhöjning

När jag jobbat på företaget i ca 8 månader sade cheferna att jag skulle påminna dom om när jag jobbat ett år. Då skulle vi diskutera lönen. När jag jobbat i 11 månader hojtade jag till att snart är ett år fullt. Ja, jo sa dom. Det blir ju mitt i semestrarna. Kan vi ta det efter dem? Medgörlig som jag är så var det inget problem.

Efter semestrarna fick jag höra att lönediskussionen är uppskjuten till början av oktober. Budjetmötet på fabriken i Finland ska hållas först. Visst visst, har jag någon möjlighet att sätta mig emot sådana argument?

Igår frågade jag om vi ska bestämma ett datum för diskussionen. Just det ja, sa chefen, jag återkommer imorgon.

Idag när jag var på väg hem vinkade chefen mig till sig. Och meddelade att min löneförhöjning är bestämd. Jag ska få 700 kr mera per månad. Före skatt. Helt i enlighet enligt någon stadga vars namn jag inte längre minns. Men snälla som mina chefer är så träder denna förhöjning i kraft redan 1.11 och inte i årsskiftet som brukligt är.

700 extra i månaden. Hepp.

Positivt tänkande

Försöker ju framhålla att jag är en positiv människa. Jag har faktiskt lite glädjeämnen i mitt liv. Jag har börjat gilla min stora stora säng. Jag gillar att sova ensam i den för då kan jag ligga kors och tvärs och hur jag vill.

Mupparna får mig att le. Jag trodde att Silverfisken slutat blogga. Men det var bara min dator som slutat uppdatera länkarna. Det räddade min dag om något. Att han fortfarande skriver alltså. Nu har jag förstås en hel del att läsa i kapp, men det gör mig inget.

Andra positiva saker? Jag får en massa gäster i helgen. Det ska bli kul. Lite quality time med min särbo. Lite quality time med min bror. Middag med T2 och hans fru. Dom har jag inte sett sen juni.

Det positivaste av allt är att det är torsdag imorgon. Sedan är det fredag. Efter det kommer lördag och söndag. Två dagar då jag varken behöver tala med, tala till eller tilltalas av mina chefer. Jag behöver inte se dem, inte lukta dem eller höra dem.

Trött

Jag är så trött. Trött på jobbet, trött på att inte ha tillräckligt med skåp. Trött på att vara röksugen. Trött på chefen.

fotboll

Jag vet inte riktigt hur det gick till, men jag ska och titta på fotboll den 10.10 på Råsunda. Jag! Titta på fotboll! Utomhus. I OKTOBER!!! Och jag betalar för det. Jag måste få mitt huvud undersökt. Och plocka fram tjockiströjan.

55 kg och 27 tum

Skulle dra på mig mina svarta jeans imorse. Jag har inte använt dem sedan i våras någon gång. Vår och sommar är till för ljusa färger och kjolar. Då får svarta jeans stanna i hyllan. Men idag skulle dom då på. Jag kunde inte knäppa dem.

Det var dagens underdrift. Jag fick dem inte ens upp över höfterna. Knäppa dem klarade jag av ungefär i knähöjd. När jag stod där och slet och drog i jeansen och svor över att de nuförtiden gör så ostretchigt stretchtyg kom jag ihåg mitt nyårslöfte.

Vågen ska visa 55 kg och jeansens midjemått vara 27 tum. Behöver jag påpeka att det just nu känns lite utopistiskt? I synnerhet som de svarta jeansen är köpta när jag var mer än 55-27. Just nu inser jag att jag kommer att bli glad om jag kan ta emot det nya året i mina svarta jeans. Jag kan ta 55-27 nästa år. Eller året därpå. Beach 2040 - here I come!

Mässa eller inte mässa

Hade tänkt gå på en mässa idag. Mitt sällskap ringde återbud, hoppas hon kryar på sig snart! Nu sitter jag här hemma och kan inte bestämma mig. Har sett fram emot mässan. Men just nu - just nu har jag inte den minsta lust att masa iväg mig till Globen. Förvisso tvingar ingen mig dit. Men borde jag i alla fall? Fast, den info jag förväntar mig att få där, den hittar jag säkert på internet också. Men om jag inte går snart så kommer det att vara för sent. Tror jag ska fundera på saken en dryg timme, så har klockan löst problemet åt mig.