Russin

Johan Hagelbäck har en utställning om russin. Tänk vilken rolig idé! Tror jag ska släpa min mamma dit och titta på dem när hon är på besök. Vi hade ändå planerat att gå på något museum, så detta blir ju perfekt. Nära mig, och goda räkmackor.

Aaatjoooo

Tja, inte vet jag om jag blir relaxed av sköljmedlet, härtills har jag mest nyst. Men om det beror på sköljmedlet eller nåt annat har jag ingen aning om.

De goda nyheterna här är att jag nyss hörde på radion att en nysning har samma effekt på kroppen som en mikro-orgasm. Och sju nysningar på raken motsvarar en orgasm. Precis som damerna på radion föredrar jag den varianten som man får på mera traditionell väg. Men, ibland så har nöden ingen lag.

Ska komma ihåg att använda dubble dos sköljmedel nästa gång jag tvättar.

Ylang ylang och lavendel

Aroma therapy - Relax står det på mitt nya sköljmedel. Så där på det stora hela kan jag konstatera att tvätten blev mjuk och doftar gott. Inte för mycket doft, bara lite lagom.

Om aromterapin i tvättmedlet fungerar får vi väl se under dagens lopp. Sitter jag här totalt avslappnad och ler som ett fån kl 16 i eftermiddag var sköljmedlet väl värt pengarna. Men på nåt vis så tror jag att jag får nöja mig med att min skjorta doftar gott.

Stress på jobbet

Just det. Ifall ni undrar. Jag har faktiskt en massa att göra. Men jag vill inte. En stooor jobbig offert, och sex st stoooora jobbiga ordrar att lägga in. Så jag skjuter upp det. Och det är så himla enkelt när jag är ensam på kontoret. Ingen som ser att jag sitter och gör en massa annat i mina försök att undvika att jobba.

Semester-arbete

Mannen behöver vila upp sig sa han. Så han tog anställning på en lyxbåt som går i varmare och soligare länder. Han kommer att bli äckligt brun. Varför förstår han inte att man vilar upp sig sååå mycket bättre i ett snöigt och kallt Sverige? I min lilla lilla lägenhet med milt uttryckt svala golv. Men den ömma omvårdnad han skulle bli utsatt för borde väl uppväga allt. Tycker jag. Eller det är kanske just det? Att han vet att han inte står ut med att bli ompysslad, lika lite som jag orkar höra på hans gnäll om hur j--la kallt det är i det här sketna landet.

Tråkigt på jobbet

Svägerskan har tråkigt på jobbet och ville ha adressen hit så hon har något att fördriva tiden med. Jag inser att någon kanske läser det här ibland. Känner pressen på att skriva inlägg. Måste ju underhålla min publik. Men vad ska jag skriva? Det händer ju inget i mitt liv.

Det snöar i Stockholm. Jag är ensam på kontoret. Dålig musik på radion och tråkiga intervjuer. Har tvättstuga ikväll. Måste komma ihåg att posta lilltösens födelsedagsgåva idag, annars hinner den aldrig fram i tid. Hade ju den fina planen att vara ekonomisk och köpa något på bokrean, men dit hinner jag ju inte idag. Och imorgon är det för sent. Eller att leta upp något litet och trevligt att ha med den bok som redan väntar i bokhyllan och hade tänkt bli julklapp. Mitt hopp står till den där lilla bokhandeln nära mig som säljer både begagnat och nytt.

Varför skulle jag spackla hela helgen? Det sabbade ju hela min planering! Vi skyller på Malin, okej?

Piss också!

På väg hem från E-tuna var och hälsade på P och Z. Och lilla babyflickan. En otroligt söt baby. Men så otroligt pytteliten! Jag tror inte hon gillade mig. När hon hade badat höll jag henne i famnen en stund. Torkade henne i ansiktet och jollrade medan jag gick mot skötbordet. Plötsligt kände jag hur något varmt rann ner längs magen på mig. Jag höll ut tösen på armlängds avstånd medan hon gjorde klart vad hon höll på med.

Vilken tur jag hade övernattningsväskan med mig, och därmed en torr skjorta.

Fysiskt arbete

Idag har jag spacklat väggar. Hela väggar. Från golv till tak. Jag är jätteduktig på att spackla nu. Jag kan nu göra det lika bra med vänstra som med högra handen. Jag kan antagligen spackla i sömnen.

Jag är trött i armarna, har blåmärken på benen och mina naglar är i ett eländigt skick. Som belöning får jag chips. Nästa helg kräver jag löneförhöjning. Jag vill ha vispgröt också!

Hembiträde

Mina kolleger har vant sig vid att jag har med mig en matlåda till jobbet. Idag hade jag bara müsli och yoghurt samt lite frukt.
- Jasså, det är inget hemlagat idag på menyn?
- Nej, hembiträdet är så lat att hon inte kokade mat igår. Måste börja se mig om efter ett nytt, den nuvarande är hopplös. Slarvar med matlagningen, städar inte, diskar inte. Sitter bara framför tv:n och surfar dagarna långa. Det är sååå svårt att få tag på pålitligt tjänstefolk nuförtiden.
- Har du ett hembiträde??!!?

Killar på rad...

P och jag har fått vår första gemensamma post nu. En tidning med våra bådas namn på damp ner i brevlådan. Är vi nästan ett par på riktigt nu? Myndigheter och reklambyråer verkar i alla fall leva i den tron.

Jag inser att jag har en sambo jag aldrig träffar, och en pojkvän jag träffar ibland. Två män i mitt liv, och ändå sover jag de flesta nätter ensam medan den ena mannen pysslar om sin andra kvinna och den andra mannen pysslar om sina motorer. Det är nästan så jag börjar misstänka att det är något fel på mig.

Absurt

Jag har skickat ett uppmuntrande mail om att livet går vidare till min ex-makes nuvarande ex-flickvän. Alltså till personen som flyttade in när jag flyttade ut. Någonstans halvvägs genom mailet började jag fundera över det absurda i situationen.

Borta

Jag är borta. Inte vid datorn. Kankse lite lite på msn. Antagligen inte. Jag syns igen på onsdag. Är inte i urskogen så mobilen funkar. Förutom på lördag. Då är jag i urskogen. Då funkar mobilen ibland, med lite tur. Om jag står i köket.

Diagnos: Speciell

Var till reumatolog idag. Hade lust att hoppa över det. Tänkte att det blir ännu en läkare som skickar iväg mig på ännu flera blodprov och röntgenbilder bara för att konstatera att han inte vet varför det värker. Och sedan skickar han iväg mig till en annan läkare.

Men jag gick. Var supertidig, eftersom jag kunde smita från jobbet mycket smidigare än jag trott. Min normala halvtimmes marginal för att smita från jobbet var denna gång väldigt överdriven. För första gången i mitt liv fick jag gå in till läkaren 15 minuter FÖRE min bokade tid. Tänka sig att sådant händer. En ung, smal flicka kom och ropade in mig. Jag tittade lite misstroget på henne, var detta min specialistläkare? Hon är ju yngre än jag! Det visade sig att hon var läkarstuderande. Hon fick göra anteckningar och lyssna på mitt hjärta.

Den gråhårige äldre mannen var min specialist. Tillräckligt gammal för att se ut som en specialist, men inte så gammal att han skulle se dement ut.
- Så Kicki, du är här för att tala om dina leder. Vad är det för fel på dem då?
Detta var den inledande frågan. Sedan satte han igång som en kulspruta. Fråga efter fråga efter fråga. Han tittade på mig som en nyfiken ekorre och smattrade på som en hysterisk and. När värker det? Är det värre vid regn? Är det värre på vintern? När på vintern? Var värker det? Beskriv värken. Värker det mera på kväll eller morgon? Både vid vila och ansträngning? Värre då du är förkyld?

När jag svarat på allt så gott jag kunde fick jag order om att klä av mig allt utom underkläderna för han ville titta på min hud och mina leder. Snuskhummer tänkte jag. Varför vill du se bar hud va?

Jag klädde lydigt av mig och satte mig på britsen där han visade. Jag ska känna lite på lederna, sa han och grabbade tag i min fot och började böja på tår och vrist.
Herregud! utbrast han. Vid mitt fniss såg han lätt generad ut . Förlåt, menade inte det så. Men du är verkligen överböjlig. Jag försäkrade honom om att jag är van med dylika kommentarer från läkare, så det var helt lugnt. Sedan började han räkna poäng.
Tårna böjer sig i 90 graders vinkel uppåt 1 poäng, knän mer än 15 grader åt fel håll 1 poäng, fingrar minst 90 grader uppåt 1 poäng, tumme mot handled 1 poäng, armbåge 15 graders överböjning 1 poäng... Jag fick fulla poäng i det testet. Tjejen med anteckningsblocket tittade nyfiket på mig. Jag fick ställa mig upp, och fick order att böja mig framåt med raka ben och röra i golvet med handflatorna om jag kunde. När jag böjde mig ner som en fällkniv hörde jag hur tjejen förvånat drog efter andan. Kan inte alla göra så, undrar jag nu.
En sak kunde jag inte göra. Jag kunde inte föra min högra arm runt över magen, vidare till ryggen och sedan röra vid min högra sida den vägen. Jag kommer bara till ryggraden. Men det var tydligen väldigt bra att jag inte kunde göra det.

Sedan var det slut på undersökningen. Och orsaken till min värk är mina överböjliga leder. Så jag fick lite gamla tips om vad jag ska göra och lite nya. Så nu är det bara att sätta igång att träna och undvika ytterlägen. Inte ta i för mycket.

Min hud såg för övrigt bra ut. Någon ledsjukdom har som symptom förändringar i huden. Därför han ville se den. Glad att jag gick, han var bra. Gav mig svar på frågor, gav mig en diagnos. Ville inte skicka mig till vidare tester, han hade två A4 ark med mina provresultat från tidigare, han tyckte de räckte mer än väl.

Och jag är speciell. Det finns folk som är mera överböjliga än jag är, men de är få. De som är så överböjliga som jag är inte heller många. Så, sammanfattningsvis - Diagnos: Speciell. Fast det visste vi ju alla redan.

Rosen

Tjejerna på kontoret fick idag var sin vacker ros av grabbarna. En otroligt vacker djupröd långskaftad ros.

Jag undrar vems idé rosen var. Om det var A:s idé var det oerhört gulligt och omtänksamt. Var det J:s idé var det antagligen med en baktanke. Det var min spontana reaktion medan jag log och tackade för blomman.

Sedan bestämde jag mig för att njuta av skönheten. Det är inte rosens fel att jag inte kommer överens med alla på jobbet. Rosen bara är vacker. Och nu står den i en tom pet-flaska på skrivbordet och lyser upp min dag.

Change of plans?

Eskilstuna eller Helsingfors i helgen? Ibland är mitt liv faktiskt lite lite spännande.

Hinder röjs ur vägen

Plants and Pets:

According to the Brazilian legislation that regulates the entrance of animals in Brazil, the International Health Certificate (IHC) must be legalized by the Brazilian Consulate 7(seven) days from its issuance and the Pets must enter Brazil within 30(thirty) days from the date the IHC has been issued.

Sanitary and phitosanitary certificates must also certify that, up to 40 days prior to boarding, no contagious disease had been detected in the place of origin.

Så om jag skaffar en vovve så behöver jag en massa papper och veta på för hand när jag reser. Men ingen karantän för jycken. Där rök det svepskälet...

Hinkvis

Uppenbarligen ryms det välidgt väldigt mycket snor i en människas huvud.

Ja, ja, ja! Och jag vet vinnaren!

Malin ställde en fråga i sitt Supernova-inlägg.

Jag vill bara tillägga att Deep Purples "Smoke on the Water" även finns i hennes repertoar. Hon har lärt sig en del under påtvingade musiksessioner i Sollentuna.

Men jag är för evigt road av att hon har blivit Supernova-beroende. Det roligaste är att jag inte hade tittat på ett enda avsnitt före hon var här och inte lät mig titta på mina navy-pojkar i lik-serierna.

Men, den goda Malin känner mig och min smak för män. Jag har alltid varit svag för bad boys. Ifall Tommy, eller någon av de andra grabbarna för den delen, skulle kalla mig baby skulle kanske inte knäna vika sig men... litet darr i dem skulle det allt vara i alla fall.

Och jag vet vem som vinner.

Självanalys

Jag är trött på att vara sjuk. Inte för att jag har svårt att andas eller för att jag har hosta eller någon av de vanliga orsakerna. Jag är trött på att vara sjuk för jag vet inte hur mycket mera självanalys jag klarar av.

Av någon konstig anledning så triggar sjukdom en extrem analytisk sida hos mig. Jag analyserar inte känslor eller tankar, jag analyserar min kropp. Känns mina hals mera sträv nu än den gjorde för 30 minuter sedan? När jag kniper ihop mina läppar och snörvlar, för jag dem åt vänster, höger eller håller jag dem rakt fram. Det å sin sida indikerar vilken näsborre är mera täppt. När jag sträcker på mig, vilka leder knakar då. Är det mera sannolikt att vristen kommer att knaka, eller höften eller axeln? Under mina dryga 30 år här på jorden har jag snart samlat på mig så mycket information om min kropp att jag snart kan skriva en doktorsavhandling om det.

Det positiva detta har fört med sig är att jag kan spara pengar på läkarbesök. Jag har blivit expert på att skilja på den smak jag har i munnen när jag har angina (halsfluss) jämfört med normalt halsont. Väldigt täppta bihålor känns olika än bihåleinflammation.

Men egentligen skulle jag just nu faktiskt helst bli frisk och koncenrera mig på att göra upp listor på alla skäl till varför jag inte ska skaffa mig en hund. Jag undrar om mina nackmuskler är så spända nu att om jag gör den där lilla rörelsen uppåt-bakåt med axeln så domnar lill- och ringfingret?

Tankeläsare?

Hur visste Malin att jag satt och kollade på hundar på blocket idag? Och ja, jag bjöd in mig, med litet baby-besök förbehåll. Och ja, jag inser att sängen kommer att stå i vardagsrummet och att jag måste jobba för mitt uppehälle.

Olyding man

Jag har sagt åt honom att bara ringa från satellittelefon in case of emergency. Det är alldeles för dyrt för att sitta och diskutera vädret över den. Lite ekonomisk är jag ibland förstår ni. Idag ringde han bara för att höra hur jag har det, fast han imorgon har tillgång till en landtelefon igen. Men han ville höra min röst. Det kan klassas som en nödsituation tycker jag.

Babyns gåva

Nu när babyn har kommit till världen, och fått sin gåva så kan jag lägga in bilder och visa vad jag sysslat med i december.

Här är hela settet.

Här är en närbild på mönstret, och knapparna. Dom syns inte så jättebra, men det är tassavtryck på dem.

Kortet är inte min produktion, det är Malin som har knåpat ihop det.

Stolt

Jag är jättestolt över min mamma. Jag har precis bokat flygbiljetter åt henne. Hon ska komma och hälsa på mig i mars. Med flyg. Riktigt ensam. Utan någon alls, bara då dom andra passagerarna och flygplanspersonalen förstås. Men hon kommer hit. Ensam. För att oinvigda ska förstå varför jag är så stolt, så beror det på att hon är flygrädd.

Jag måste köpa en riktigt riktigt bra bok och posta den åt henne så hon kan läsa på planet och glömma att hon är i luften.


Hon till och med hotar att hon ska ta sig från Arlanda till centralen på egen hand. Men jag tror det är bäst att jag åker upp och möter henne. Risken finns ju att hon endera är ett darrande nervvrak eller lullig av för många lugnande drinkar. Men jag är faktiskt övertygad om att det kommer att gå bra. Hon kan mycket mycket mera än hon tror, mor min.

Pengar

Man ska ha respekt för pengar.
Impulsköp bidrar till en skral ekonomi.
Man ska planera sina inköp, även matinköp. Det är billigare att köpa mera på en gång än att ofta handla lite.

Det är så lätt i teorin. Men så himla svårt i praktiken.

Stackars grannar

Jag börjar uppriktigt sagt tycka synd om mina grannar. De lever ett farligt liv här i min närhet.

Grabben i lägenheten bredvid har jag smällt till två gånger med min dörr inom loppet av två veckor. Jag har varit på väg ut och inte märkt att någon stått bakom min dörr. Jag har även bokstavligt talat träffat hans flickvän. När de låser/låser upp sin dörr så står de nämligen framför min dörr. Idag kom jag raskt promenerande hem från jobbet. Upp för backen och så sista spurten, runda hörnet och pang. Frontalkrock med mannen som bor högre upp. Denna gång var det jag som led mest skada eftersom min näsa blev platt mot hans bröstkorg.

Dags att börja se mig för hur jag går.

Bloggpress

Uppenbarligen bloggar jag för sällan. Men jag har ju inget att säga. Har ont i halsen fortfarande till och från. Jag åt middag med jobbet och folk från fabriken på tisdag. Jag måste vänta till söndag för att se Grey's Anatomy. Jag blev erbjuden ett jobb på Lidingö jag inte vill ha. Jag fryser.

Landskrona boys

Var på puben igår efter middagen. Tysken var för övrigt en riktigt trevlig ung grabb. Vi såg ett bord som blev ledigt och trängde oss fram till det. På vägen dit stod en gubbe och blockerade vägen. T bad honom artigt att flytta på sig lite grann så vi kom fram.

- Åh, du är skåning du också! utbrast gubben lulligt och lyckligt.
Efter lite språkande kom de fram till att de var från samma stad. Innan gubben lullade vidare tittade han på tysken och mig som redan satt oss vid bordet och sade:
- Ni kan känna er lugna, så länge ni är med en Landskrona-påg så är ni in trygga händer.

Men det visste jag ju redan.

Big Ass lady

T och jag har inte setts på länge, men det var skönt att märka att inget har förändrats. Vi var fortfarande elaka mot varandra, med glimten i ögat som alltid. Efter att ha återhämtat sig från chocken som mitt korta hår framkallat återgick allt till det normala.

När vi satt oss vid bordet konstaterade han att jag lagt på hullet, och tittade menande på mina höfter. Medan vi satt och studerade menyerna och försökte bestämma oss för vad vi skulle äta ville T vara snäll och rekommendera en biff. Den fanns i fyra olika storlekar, och han påstår att han försökte peka på den minsta som hette Ladies. I stället så pekade han på den största som hette Big Ass. Jag är fortfarande övertygad att han gjorde det med vett och vilje och försökte antyda att det är det jag har!

And just for the record: Jag tyckte hans flickvän hade rätt när hon ansåg att Gollum och T liknar varandra.

Oväntad middagsinbjudan

Jag ska iväg på middag om en stund. T ringde och frågade om jag vill gå ut med honom och hans tyske kollega. T, fd hyresvärd. Alldeles riktigt. Han ska ut på middag. Inne i city. Stockholm city, inte Sollentuna city.

Jag förvarnade honom om att jag klippt håret. Jag blev utskälld. Tydligen ska jag ha långt hår. Bad honom flyga och fara, och sade att jag är sötare i kort hår än i långt. - "Du har aldrig varit söt", sa han.

Så nu är jag piffad. Mera sminkad än jag brukar vara när min karl är hemma. Dubbla lager mascara, eye-liner, läppstift... Okej, jag tyckte det var kul att piffa lite. T har sett mig osminkad, där har jag förlorat mina chanser till ett gott första intryck. Men kanske tysken är ung och söt?

Värme åt folket!

Jag var ensam på kontoret i förrgår på eftermiddagen. Jag kröp in under skrivbordet och skruvade upp elementet från 25 grader till 30 grader. Igår på förmiddagen gick kollegerna J och A omkring och undrade varför det var så varmt inne. Kollega T och jag satt och myste, utan att frysa för första gången sedan temperaturen utomhus sjönk ner till +10 grader och under.

Vid lunch pressade A ur mig sanningen om vad jag gjort med elementet. Vid fikatid fick jag lov att krypa in under skrivbordet och skruva ner elementet till 25 grader igen. Idag har det varit småkallt inne igen. I mitt tycke i alla fall.

Men en hel dag hade jag det varmt! Det lever jag länge på.

Aj aj

Jag har börjat gå in mina fina nya skor. Vad trött i fötterna jag blev, har ju inte gått i klackar på eeeevigheter. Vad öm i tårna jag blev, skorna behöver töjsas ut lite. Vad ont i hälarna jag fick, som alltid blir det skavsår på hälarna. Eller nästan, hade vett nog att ta av skorna innan det blev blåsor.

Försvunnen

Följande sak som är spårlöst försvunnen är min bok. Min halvlästa bok. Som jag tyckte var rolig. Senaste minnesbilderna jag har av den är att jag har läst den i Silja Lines terminal, och att ombord på båten har mannen tittat på den och läst texten på baksidan. Men var är min bok nu? Jag vill ju veta hur det går!