Kickis krypin

En liten inblick i det som jag kallar mitt liv.

28 januari 2008

j'kla tangentbord

och jag m[ste bara s'ga att jag blir l'tt irriterad p[ det h'r tangentbordet, n'r inte bokst'verna 'r d'r de borde vara. Och [;' (a med en cirkel pa, a med tva prickar pa och o med tva prickar pa) existerar inte ens. Fragetecken och dylikt ar ocksa pa konstiga stallen. Skulle vara lattare om jag inte lart mig skriva med 10-fingrars systemet.

Bocas del Toro

Idag har vi da efter en relativt somnlos natt kommit till Bocas del Toro. Det kan onekligen ha varit den varsta resa jag har varit med om. Jag hade inte atit nagot sedan lunch foregaende dag, och det lilla vatten jag fatt i mig kom upp direkt igen. Sa att ta sina vaskor och slapa sig ner fran hotellrummet, till taxin, till incheckning, till plan, till taxi och upp for trapporna till hotellrummet var nagot av en provning. Stackars Anna har fatt agera springpojke, barhjalp, oversattare och allmant allt i allo idag. Av on har jag inte sett mycket mera an vad som syntes under taxiresan och fran hotellfonstret. Men nu har jag ju faktiskt varit vaken i nagra timmar, och till och med suttit ute pa terassen och last, och nu skrivit pa datorn ett tag. Sa jag raknar med att jag ska vara aterstalld imorgon. Har ju klarat av att ata lite nu ocksa. Det ar konstigt vad lite mat kan pigga upp en.
Jag aterkommer med mera nar jag har nagot att rapportera. Hoppas det blir nagot positivt i alla fall. Efter denna start pa resan, sa tycker man ju att vi har tagit alla motgangar sa har i borjan, sa slutet maste ju bara bli perfekt.
Men det maste jag saga, ska man ligga pa ett hotellrum och vara magsjuk kan jag definitivt rekommendera Hotel Olas pa Bocas. Det ar en lisa for sjalen att titta pa palmerna, lyssna till vagskvalp och reagge. Varre stallen kan man vara sjuk pa, alla ganger!

Panama City

Efter en god natts somn var det dags att utforska staden. Vi hade knappt hunnit ut ur hotellet, och gatt ca 100 m langs trottoaren nar en kille kommer emot oss. Precis nar han ar i bredd med mig sa stracker han ut handen och grabbar tag i mitt ena brost. Och nu pratar vi inte om nagon latt snuddning som kan ha skett av "misstag", utan ett ordentligt tag. Jag blev sa paff att jag inte kom mig for att saga nagot annat an ett valdigt finlandssvenskt "Na joooo!" Ibland forbluffas jag av min oformaga att uttrycka mig i tal.

Resten av dagen forflot dock ratt sa handelsefritt. Man vande sig snabbt vid att alla bilister anvander signalhornet i tid och otid, och efter ett tag larde man sig ocksa urskilja de olika signalerna. Taxibilar som var lediga tutade en kort signal, man som tutar pa flickor tutar nagra snabba efter varandra och bilister som ar ilskna pa andra bilister slanger sig pa signalhornet. Pa det stora hela var mitt intryck av Panama City stort, bullrigt, smutsigt och svettigt. Ingen hit precis, men definitivt en upplevelse.

Igar lordag, akte vi ivag pa en tur langs Panama kanalen. Det var skont att sitta pa en bat och komma ifran allt stok i staden. Slussarna och lastfartygen var imponerande, men tyvarr var kanalen inte sa vacker eftersom de haller pa att utvidga den och darfor var det mycket gravarbeten overallt. Lunchen som horde till paketet bestod av en buffe. Malin och jag at av kottet, vilket i efterhand visade vara ett misstag. Biiiig mistake.

Nar vi tagit var lilla siesta pa hotellrummet vaknade jag av att jag madde illa. Resten av kvallen tillbringade jag med att springa till toaletten. Om vi sager sa har, jag har fatt en komplett tarmrensning. Fy sa daligt man kan ma. Malin klarade sig nagra timmar langre an jag, men hon sprang under natten hon.

26 januari 2008

Ute pa aventyr

Sitter vid en dator pa vart hotell i Bocas del Toro. Dag 4 pa en resa som an sa lange har varit allt annat en trakig. Om man bortser fran flygresan da alltsa. Som vanligt hander och sker det nar jag ar ute och far. So far har jag inte sett en frisk dag, sa det Marika sa om ett eller tva dopp i havet om dagen har inte precis slagit in an.

Resan Stockholm - New York - Panama City gick bra. Forutom att jag kom fram till att de sista dagarnas konstiga kansla var en urinvagsinfektion som drog igang. Smart flicka som jag ar sa hade jag mediciner med mig, och inte nog med det, de var i handbagaget. Sa det var bara att borja proppa i sig piller.

I Panama City vantade vi en stund pa Anna som kom med ett senare plan, och det blev stora kramkalaset dar. Den forbestallda taxin vantade pa oss, och allt flot pa bra. Chaufforen langade upp alla vaskorna pa taket, pa en takstallning med en liten kant. Nar vi susade ivag langs den gropiga motorvagen till stan satt vi och skamtade om att tank om nagon vaska trillar av. Gissa vad vi upptackte nar vi kom fram till hotellet och lastade av alla vaskorna? Jo, Malins vaska saknades. Aven en venezuleansk herreman saknade sin kappsack. Sa det var bara att hoppa in i bilen igen och ge sig ut pa jakt efter de forsvunna vaskorna. Vi stannade till vid vagtullarna och fragade om de hade hort om upphittade vaskor, och efter lite letande sa blev vi uppringda med beskedet om att vaskorna var hittade. Bagge tva visade sig vara trasiga, och sakna lite innehall. Men ingenting oersattligt hade forsvunnit for Malins del.
Tillbaka pa hotellet var vi kl 2 lokaltid, vilket var kl 8 svensk tid. Vilket i sin tur betydde att vi varit pa resande fot i 26 timmar. Behover jag namna att det var himelskt att krypa ner i sangen?

23 januari 2008

Tidsoptimist och latmask

Ni som känner mig vet att jag har svårt att ta tag i vissa saker som behöver göras. På den gamla goda tiden när jag fortfarande studerade var min lägenhet aldrig så ren som dagarna före prov. Istället för att läsa städade jag. Jag har alltid en massa viktiga saker som borde göras före det jag borde göra. Och tror att fast jag lämnar allt till sista minuten så ska en timme på något magiskt sätt vara dubbelt så lång som en normal och jag vara trippelt så effektiv som normalt.
Som idag. Idag borde jag packa min väska. Åtminstone plocka fram allt som ska ner i väskan, så att det bara är att svepa ner det imorgon bitti före vi drar iväg till flygplatsen. Tror ni jag gör det? Nej.

Så långt idag har jag:
- jobbat över
- rusat iväg till Teknikmagasinet för att köpa en sån där grej som man har på stickkontakter för att ändra piggarna till andra sorters piggar så den passar i länder där de inte har likadana runda piggar som vi har. Ifall jag behöver en sådan. Jag vet inte, har lite olika bud på pigg-utförandet i Panama.
- kommit hem och plockat upp tidningar från golvet
- diskat
- plockat ihop kläder som ska tvättas och gått till tvättstugan
- diskat lite till
- slängt grejer från kylskåpet
- vattnat blommorna, vilket är viktigt eftersom stackrarna inte kommer att få vatten före 9.2 nästa gång
- letat efter min adressbok (som var försvunnen, hittades, och försvann igen)
- letat efter mina solglasögon
- hittat mannens telefon, bok, mediciner, kalsonger och solglasögon
- gnuggat mina ögon, konstaterat att jag antagligen är allergisk mot mascaran eftersom ögonlocken är lite svullna precis vid fransroten, inte tvättat bort sminket.
- hittat min väckarklocka som tickar så högljutt att den måste gömmas. Tycker vissa.
- bloggat lite till
Nu ska jag ner i tvättis en sväng, sedan fortsätta leta efter solglasögonen. Packa hinner jag göra sedan.

Tankspridda professorn

Jag köpte, långt om länge, en ny dusch till mig. Den gamla är lite trasig, det går inte att justera åt vilket håll vattnet duschar, det går alltid snett ner mot väggen så man får stå lite lustigt för att stå helt under. Den nya duschen var ju naturligtvis inte kompatibel med hålen i väggen.

Den snälle mannen sade att han går tillbaka till Clas Ohlson med den och byter ut den mot en annan. Glad i hågen traskar han iväg, ska bara titta in på några andra ställen först. När han kommer fram till Clas Ohlson inser han att duschen är borta. Inte längre i hans hand. Han börjar gå tillbaka samma väg han kom, och frågar på vart ställe om de råkat se en kvarglömd dusch någonstans. Men nej, duschen är och förblir försvunnen.

Summa sumarum, jag är nu ägare till en dusch som funkar dåligt, samt en dusch som är bortsprungen. Det är något som inte lär hända alla dagar.

22 januari 2008

Out with the old, in with the new

Nu är det dags att göra förändringar i livet. Efter tre veckor av kärlek är det nu tid att avsluta det kapitlet tillfälligt, och övergå till distansförhållandet. Däremot är det sol och sandstrand som är nästa på menyn. Däremellan borde man hinna städa, tvätta, packa och handla lite stuff. Som t.ex. en sån där grej som gör pluggarna i en stickkontakt annorlunda. Marknadsundersökningen tyder på att det är Teknikmagasinet som är billigast.

20 januari 2008

Liv

Insåg plötsligt att det har gått en månad sedan mitt senaste inlägg. Det var länge sedan. Förra året rentav. Men jag har inte haft så mycketa att skriva om egentligen. Dessutom har jag knappt suttit vid datorn på denna månad. Jag har försökt bota mitt internetberoende. Jag har levt ute i verkliga världen och pratat med människor på riktigt. Jag har jobbat mycket mycket mycket.
Nu råkade det sig så att jag satte mig ner i soffan utan något att göra. Jag har läst ikapp på de bloggar jag följer, mitt huvud värker av för mycket vin igår och energinivån är låg. Perfekt för att skriva några rader alltså. Förutom den låga energinivån då, helst skulle jag krypa ner i sängen igen. Det är söndag, så det finns faktiskt inga hinder för lite mera sömn. Sov gott!