Varför steg jag upp?

Vissa dagar så borde man bara stanna kvar i sängen. Om man börjar dagen med att hälla ut frukosten, sedan skvätter te över skrivbordet på jobbet och avrundar lunchen med att stjälpa vattenglaset då borde man ju inse att dagen kommer att fortsätta i precis samma stil. Det positiva är ju att soffan borde hinna torka tills imorgon. Även om det är över en halv mugg te som jag hällde ut i den.

Update: Torka gjorde det ju, men lämnade en fläck efter sig...

The bird whisperer

Titta, bäääbisar! utbrast mitt undermedvetna imorse på väg till jobbet. Jag tittade omkring mig förvånat. Det var tyst och stilla runt mig denna torsdagsmorgon. Stockholm är på semester, så kl 7:30 var bara jag och morgonsolen uppe. Då ser jag dem, de små sparvungarna. Ska vi vara nogräknade så är de vid det här laget nästan lika stora som de fullvuxna sparvarna, men de befinner sig i olika stadier av babydunighet. Vissa har redan fått ungsparvens fjäderskrud, medan andra ser ut som om de precis stigit ur en torktumlare, rätt tillrufsade.

När jag kom närmare flög alla vuxna sparvar upp i närmsta buske. Bara ungfåglarna blev kvar på marken. Vissa pickade lugnt vidare i gräset, medan andra förvånat tittade upp. Plötsligt inser de att alla andra försvunnit och flyger klumpigt upp i ett träd. En liten stackare få inte riktigt tag i grenen och håller på att tippa över. När han återfår balansen ser jag redan framför mig bilden av en sparv som hänger upp och ner i en trädgren och fnissar lite för mig själv.

En liten dunboll har stannat kvar på marken. Sitter på trottoarkanten och tittar på mig med sina små ögon. Jag stannar till för att se om den är skadad. Nej då, verkar hoppa omkring och må bra. - Du liten, säger jag. Du måste lära dig att vara försiktig. Flyga upp i buskarna eller träden när någon kommer så här nära. Annars klarar du dig inte länge i den här världen. Du blir kattmatt på nolltid, ifall inte någon cyklist hinner ramma dig före det.
Sparven lägger huvudet på sned, verkar tänka efter en stund och flyger sedan upp till de andra. Jag fortsätter min promenad och tänker på vilka rubriker Aftonbladet kunde tänkas göra av denna händelse. "Ung kvinna ingrep, talade ungdom till rätta" eller "Kvinnan som talar med sparvar - läs allt i dagens nummer".

Gud bevare söta gubbar!

Jag traskade raskt hemåt längs den solvarma trottoaren. On the sunny side of the street, naturligtvis. Hade jag haft flätor hade de dansat glatt över ryggen. Nu fick jag nöja mig med känslan av vinden som rufsade om i min korta kalufs. Jag var på ett strålande humör, hade ju smitigt två timmar tidigare från jobbet och Black Sabbath vrålade Zero the Hero i hörlurarna så det ekade mellan öronen på mig.

Emot mig kom en äldre herre, 65+ tippar jag. En lite korpulent herre, iklädd pressvecksbyxor, vit kragskjorta, slips, hängslar och som pricken på i en ljus sommarhatt. Tänk er julgubben nyrakad och i sommarklädsel så är ni väldigt nära.

När han var mittemot mig lyfter han på hatten och säger något. På grund av Ozzy som nu gastade på om Iron Man hörde jag inte ett dyft. Jag plockar ut hörlurarna och ler lite urskuldande samtidigt som jag tydligt säger "Ursäkta?". Vet inte om det berodde på att jag var halvdöv av musiken, eller instinkten som säger att när folk är gråhåriga ska man tala högt och tydligt.
- Fröken får ursäta så mycket att jag stör, säger han och håller hatten i händerna, så där som de gör i gamla filmer. Jag ler ett soligt för-all-del-leende och iklär mig ett lagom frågande ansiktsuttryck.
- Ja, jag ville bara säga att Ni är så otroligt vacker! Gud välsigne fröken!
Så trycker han ner hatten på huvudet och försvinner i folkvimlet. Lämnar mig där stående med lurarna i händerna, trafikens brus i bakgrunden och ett leende så brett att de stressade 08:orna runtomkring mig misstänksamt sneglar på mig.

Terror på Liljeholmen

Jag såg hur han började darra av skräck när jag närmade mig med bestämda steg. När jag tog tag i honom kved han.
- Neeej, bespara mitt liv! Visa barmhärtighet! ropade han när jag började slita och dra i honom.
Jag gav honom en iskall blick.
- Vi har gått igenom det här tidigare, sa jag. Du vet vad som gäller. Det finns inte utrymme för er alla.
- Jag har många år kvar att leva. You know, people to meet, places to go.
- Det är du eller dina barn. Någon måste bort. The choise is yours. Jag gav inte vika en tum, även om det började svida lite i hjärttrakten.
Då gav han med sig och fogade sig i sitt öde. Han gjorde valtet jag från början visste att han skulle göra. Med ens lossnade rötterna från blomkrukans botten, och jag kunde dra loss liljan och slänga den i soppåsen. Sedan var det bara att hälla i ny, fräsch jord och plantera de söta små blomskotten.

Borta

Den är borta nu! Rutan alltså. Inte datorn.

Försvunnen

Jag tänkte bara meddela att jag tänker försvinna för en dryg vecka. Livet kommer att vara rätt datorfritt, men inte mobilfritt. Ha det bra tills vi ses igen!

Massa borden

Det är en massa saker jag borde göra idag. Jättelång lista faktiskt. Allting måste vara klart imorgon kväll. Men idag är det faktiskt semester, så jag tänker inte göra något annat än det jag känner för att göra. Och det är inte mycket det.
Jag vet ju att bara jag är effektiviteten själv imorgon så kommer jag att fixa allting i alla fall. Om inte, då blir något ogjort. Kanske jag får en energikick till kvällen. Vem vet. Nu är det snart StarTrek på kanal 6. Och sedan Angel. Och Stargate.

Fredag

Jag har också funderat på fredagen den 13. Inte kollat några priser alls än. Undrar bara om Malin kan tänka sig en threesome eller är hon helt inställd på singel- eller parresa?

Veckans sugare

Förra och denna veckas vinnare i tävlingen "Suger mest" är: Schenker. Schenker suger något obeskrivligt. Schenker suger mera än bästa industridammsugaren. Schenker suger värre än cheferna.

Kicki Fan Club

Mina killar i Norrland har skällt ut min chef efter noter idag. De meddelade honom att de anser det vara en stor miss från deras sida att de låter mig sluta utan att ens ha försökt övertala mig att stanna. Det är skönt att veta att åtminstone någon har uppskattat mitt arbete, och säger att de kommer att sakna mig. Hoppas de kommer ihåg att de är skyldiga mig många öl. Det skulle vara kul att dra ut i Stockholmsnatten, de tre "ärkeänglarna" Mikael, Mikael och Mikaela.

Samlare

En del samlar på frimärken. Andra på gamla bilar. Någon på glaselefanter. Jag har kommit fram til att jag samlar på vänliga, flirtiga spärrvakter.

Release me

Vissa sånger och röster har bara det där något. Realese Me med Oh Laura är en sådan kombination. Det händer varje gång. Även i tv-reklam versionen. Ståpäls och tårar i ögonen.

Duktig flicka

Idag har jag gett de 10 kr jag snodde från McDonald's till välgörande ändamål. Nu kan mitt samvete äntligen slå sig till ro.

Kläder

Jag har tokshoppat kläder idag. Jag var fattig när jag drog iväg, jag är ännu fattigare nu. Men både jag och en del av mina nära och kära har fått kläder. Och passar det inte på den det är tänkt till, så passar det kanske på någon annan.

Men jag fick inga skjortor, linnen eller toppar som jag hade behövt. Finns ju inget där ute som ser vettigt ut. Bara en massa brokiga grejer i konstiga färger. Är det enfärgat har det något tryck på. Har det inget tryck så är det någon underlig modell som inte alls passar min kropp. Vad är det tänkt att jag ska klä mig i egentligen? Säck och aska? Det är åtminstone tillräckligt diskret i färgen för att jag ska gilla det...

Erbjudande

Fick ett erbjudande idag, som jag raskt tackade nej till. Nu när jag tänker efter så borde jag kanske ha undersökt det lite närmare. Kollat om det bara var tomt snack. Det kunde ju ha varit min chans till att bli lyxhustru. Kunde också ha varit min chans till att bli någons slav.
Men han sa att han var rik och hade studerat vid universitetet i Stockholm. Han talade riktigt bra svenska. Och förvisso hade han en point i att det är varmare i Afrika än här i Norden.