Söndagsnöje?

Idag har jag tillbringat dagen med att iaktta två herremän och deras olika stadier av bakfylla. De i normala fall rätt energiska herrarna kom ut från terminalen, gav mig var sin illaluktande kram och började titta efter en taxi. Jag bor tydligen för långt borta för att man ska orka gå... Att det tog mig dryga halvtimmen att gå i maklig takt ska vi tala tyst om.

Resten av dagen har vi vilat, duschat (var och en för sig), käkat pizza och tagit några återställare. Och haft det roligt. När grabbarna har haft en uppsving har vi berättat historier och skrattat, när de har haft sin låga period har jag skrattat skadeglatt åt deras ynkliga uppsyn och pust och "voi voi, nu e de illa".

Nu har jag hittat det perfekta sättet att sysselsätta dem med något inte alltför ansträngande, som tar deras tankar från bakfyllan, och samtidigt underhåller mig. Jag placerade Mark Levengoods och Unni Lindells bok "Gamla tanter lägger inga ägg" i den enes hand och "Gud som haver barnen kär har du någon ull" i den andres hand. Nu har de suttit där i en halvtimme och skrattande läst citat. De bästa läser dom högt för mig på sin goa skånska. Det är tydligen en rätt bra bakfyllemedicin. Måste testas någon gång.